Hus byggda av blåbetong kan avge femdubbelt så mycket strålning jämfört med vanlig betong. Efter Nya Ålands granskning ska nu Strålsäkerhetscentralen komma till Åland och för första gången få kompletta mätningar från ett blåbetonghus, både gällande gammastrålning och den påföljande radongasen som kan orsaka lungcancer.
I en serie artiklar i höstas granskade Nya Åland hälsofaror i byggnader, med speciellt fokus på asbest och radon. Efter att Nya Åland publicerat intervjun med arkitekt Johanna Wickströms renovering av sitt blåbetongshus så tog överinspektör Tuukka Turtiainen på Strålsäkerhetscentralen, STUK, kontakt med tidningen.
I ett mejl skriver han:
”Då och då får vi på Strålsäkerhetscentralen förfrågningar från Åland om radon och strålningsnivåer i inomhusluften i blåbetonghus. På fasta Finland känner vi dock inte till ett enda blåbetonghus, så vi har inga egna mätresultat från sådana. Vi har endast kunnat be den som frågar att vända sig till den svenska strålsäkerhetsmyndigheten SSM, som vet mer om ämnet. Vi har också ibland bett om prover av blåbetong, men har inte fått några.”
STUK ska nu besöka Wickströms hus och göra mätningar av yttre gammastrålning samt komplettera med radonmätning.
Turtiainen berättar att blåbetong orsakar strålningsexponering på två sätt, via gammastrålning och radon.
– Radiumet i blåbetong orsakar genomträngande gammastrålning. Radiumhalten kan enligt litteraturen vara 200–1000 Bq/kg, medan den i vanlig betong är 20–60 Bq/kg. Detta innebär exponering för yttre gammastrålning.
När radiumet i blåbetongen sönderfaller bildas radongas.
– En del av radongasen frigörs från betongen och övergår till inomhusluften. De boende andas in radongasen och dess sönderfallsprodukter. Detta är en exponering för inre alfastrålning.
LÄS OCKSÅ
Hon renoverar problemhus till ekohus – så hanterar arkitekten asbest och radon
Forskare: risk att kunskap om asbest glöms bort
Troligen stort mörkertal av asbestexponering på ÅlandHögre halter av naturligt
I ett hus byggt med vanligt betong orsakar gammastrålning från materialet alltså inte särskilt stor strålningsexponering. Radonet i inomhusluften kommer till största delen från marken under byggnaden och tränger in genom springor i grunden. Men i ett blåbetonghus orsakar betongen både gammastrålning och kan dessutom alltså producera radon till inomhusluften.
– Utöver detta kan radon från berggrunden också komma in i huset. Det kan vara svårt att avgöra vilken del av radonet som kommer från betongen och vilken del från marken.
Han berättar att det är välkänt att Åland har högre halter av naturlig radon än övriga Finland.
– På Åland finns det röd granit på många ställen, och den innehåller mer uran och torium än andra bergarter.
År 2017 gjorde Strålsäkerhetscentralen med anledning av detta en kampanj på Åland som kallades ”Fritt från radon”. Kampanjens syfte var att få ålänningarna att mäta radonvärdena i sina hem och att samla information om situationen på Åland.
– Vi vet att i många kommuner är radonhalterna i hus högre än medelvärdet i Finland. Därför organiserade jag kampanjen som blev ganska bra. Vi fick flera mätresultat.
”Allt för mycket”
Men inget av radonproverna var från ett blåbetonghus, som alltså har två olika sätt att orsaka strålningsexponering. Centralen har inga heller kompletta mätningar (både gamma och radon) från andra blåbetonghus någonstans i Finland. Därför fick man upp intresset för Nyans artikel om Wickströms renovering.
Turtiainen har själv kontaktats av ett antal oroliga blåbetonghusägare på Åland genom åren.
– De ringer och frågar vad man ska göra. Men vi vet inte hur höga radonhalter som finns i husen. Men vi vet att i Sverige har de haft mer än 1000 bequerel per kvadratmeter i såna hus. Det är allt för mycket.
För referens är maxvärdet i Finland idag 300 i äldre hus, 200 i nybyggnation. Ett blåbetonghus kan alltså ha mer än femdubbelt så höga värden än vad som är rekommenderat. Enligt Svenska strålsäkerhetsmyndigheten ökar risken för lungcancer med 16 procent per 100 becquerel per kubikmeter (Bq/m3) inomhusluft under långvarig exponering. Det kan ta mellan 15 och 40 år från det att någon utsatts för radon till dess att lungcancer kan påvisas.
Kan förhindra cancer
Strålsäkerhetscentralen jobbar mycket med att kartlägga och informera om radon eftersom det är så hälsofarligt.
– Om man inte skulle röka eller exponeras för radon skulle vi ha väldigt få lungcancerfall i Finland. Idag har vi nästan 2 000 fall per år. Det är en jättestor tragedi.
Turtiainen säger att om man skulle få ner radonhalterna i alla hus i Finland till 25 bequerel per kvadratmeter skulle man kunna förhindra 100-170 lungcancerfall per år.
– Att få ner det till 25 är mycket möjligt.
Ventilera
Det går bland annat att täta och ventilera för att leda bort radongasen.
– Det är dags att mäta radon om man inte redan har gjort det. Mätperioden är från september till maj, men man kan beställa radonmätningen redan nu, så skickar laboratoriet mätburken till hösten. I egnahemshus görs mätningen med två burkar, och mätningen ska pågå minst två månader för att man pålitligt ska kunna uppskatta långtidshalten av radon.
I KOMMANDE DELAR:
- Så många hus byggda av blåbetong kan finnas i Mariehamn – Byggnadsinspektör: ”Vanligt byggmaterial förr”.
- Radon ökar risken för lungcancer – Allt fler fall inte kopplade till rökning
Blåbetong
Byggmaterial som användes i vid nybyggnationer under 1960- och 1970-talen. Det ansågs under den tiden vara ett lätthanterligt material och användes för bland annat väggar och tak.
Halten av radium är förhöjd i blåbetong och den varierar i de olika blåbetongsorterna. Radium sönderfaller till radongas och kan orsaka förhöjda radonhalter i inomhusluft.
Att du har blåbetongväggar i din lägenhet innebär inte automatiskt att radonhalterna blir förhöjda eller överstiger referensnivån. Det spelar även roll vilken sorts blåbetong som använts och hur ventilationen fungerar.
Enda sättet att ta reda på om det finns ett radonproblem är att mäta. Vid förhöjda halter kan man sätta in åtgärder.
Vid blåbetongväggar exponeras man även för gammastrålning, men Strålsäkerhetsmyndigheten anser generellt att radon i inomhusluft från blåbetong är ett större problem jämfört med gammastrålning från blåbetong.
Källa: Alltomradon.se och Strålsäkerhetsmyndigheten
Mät själv
För att ta reda på radonhalten i din inomhusluft kan du beställa en radonmätningsdosa från Strålsäkerhetscentralen i Finland.
Naturligt radon
STUK upprätthåller ett övervakningsnät för naturlig strålning. På Åland finns tre mätstationer som servas regelbundet. Om man tittar på ett års mätningar så hittar man följande toppresultat för Åland den senaste månaden:
Eckerö: 0,126 mikrosievert
Mariehamn: 0,17 mikrosievert
Vårdö: 0,211 mikrosievert
Strålnivån blir högre vid regn och lägre vid snötäcke. Regnet sköljer ner radonet till marken, medan snön dämpar strålningen som kommer från marken.
Exponering
Finländare exponeras för joniserande strålning från både naturliga och konstgjorda källor.
Finländarnas genomsnittliga årliga stråldos är 5,9 millisievert (mSv). Över hälften av denna (4 mSv) kommer från radon i inomhusluften. Medicinsk användning av strålning orsakar finländare i genomsnitt en årlig dos på 0,76 mSv.
Nedfall som härstammar från Tjernobylolyckan och från nedfall från kärnvapenproven beräknas orsaka en ungefärlig dos på 0,01 mSv per år. Ungefär en femtedel av finländarnas årliga stråldos (1,1 mSv) orsakas av annan naturlig strålning.
Bequerel och sievert
Aktiviteten hos ett radioaktivt ämne anger hur många kärnförändringar sker i denna mängd material under en sekund. Aktivitetens enhet är en becquerel (Bq) som anger en kärnförändring i det radioaktiva ämnet per sekund.
Stråldos är en storhet som anger den skadeverkning som strålningen orsakar människan. Stråldosens enhet är sievert (Sv). Doshastigheten uttrycker hur stor dos en människa får inom en viss tid. Doshastighetens enhet är sievert per timme (Sv/h). Oftast lönar det sig att använda enheterna millisievert per timme (mSv/h) eller mikrosievert per timme (µSv/h). En sievert per timme är 1 000 millisievert per timme eller 1 000 000 mikrosievert per timme.
Vid röntgenundersökning av till exempel lungorna orsakas en ungefärlig dos på 0,07 mSv, och vid tandröntgen orsakas en dos på ungefär 0,01 mSv.
